torsdag 29 januari 2015

Min analys!

Igår fick jag utredningen som barn- och utbildningsnämnden har fått från skolchefen.
 
 
 
 
Jag har nu läst utredningen och det skolchefen har kommit fram till är att det i framtiden endast ska finnas 3 kommunala skolor kvar av dagens sju. Jag kommer här att skriva ner min egen sammanfattning och tolkning av utredningen. För att få hela bilden får man själv läsa utredningen.
 
 Politikernas roll i det hela så här långt i processen är att de gett skolchefen i uppdrag att utreda grundskolan och ge ett förslag på en ny grundskolestruktur. Bakgrunden till detta är bl.a. att alla har rätt till en likvärdig utbildning oavsett var man bor i kommunen. Detta står i skollagen. Enligt syftet ska utredningen ha ett elevperspektiv och målet har varit att hitta den organisation som skapar bäst förutsättningar för eleverna i kommunen att nå målen. Syftet och målet för utredningen ser ju väldigt bra ut tycker jag för vi vill väl alla att våra barn ska få så bra förutsättningar det bara går att nå målen i skolan?
 
I utredningen har man utgått från en analysmetod där man undersöker styrkor, svagheter, möjligheter och risker/hot och här har, enligt utredningen, lärare, personal och skolledare från alla enheter medverkat genom att svara på frågor om hur det ser ut på deras enhet när det gäller dessa fyra punkter. Även om det på pappret ser ut att vara bra och viktiga frågor man diskuterat, så är frågan hur själva insamlandet av materialet gick till. Visste personal, lärare och skoledare vad svaren skulle användas till och framför allt, har alla synpunkter och idéer tagits hänsyn till. Av det jag hört av oberoende människor den här veckan så är jag tveksam till detta och jag tror därför att analysen har stora brister. Detta är något som även behöver komma fram till BUN när de ska ta ställning.
 
Det man i analysen kommit fram till är att det bl.a. kommer vara svårt att i framtiden rekrytera nya behöriga lärare till kommunen. Problemet kommer vara detsamma både till byskolorna som till de större enheterna. I media pågår debatten hel tiden om hur man ska göra läraryrket mer attraktivt och hur man ska minska den administrativa bördan för oss som lärare. Detta är en helt annan fråga som måste lösas på högre nivåer än i vår lilla kommun men när lärarbristen blir påtaglig i landet måste vi i kommunen komma på sätt att locka hit de lärare som faktiskt finns. Jag tror inte rätt sätt är att erbjuda tjänster där man ska undervisa stora klasser i små lokaler (återkommer om lokalerna senare).
Även skolhälsopersonal kommer det vara brist på. Till detta kommer det också svårigheter på de små enheterna att hitta vikarier, svårt med samverkan med andra lärare på andra enheter och att få elever gör att det sociala samspelet blir lidande. På de stora enheterna handlar det istället om risker vid överlämning mellan stadierna när elevantalet är högre.
 
När det gäller svårigheterna att få tag på vikarier så inser jag att det är svårare på en liten skola om tanken är att övriga lärare på skolan ska gå in och hjälpa till på sin planeringstid när någon kollega är borta. På en större enhet finns det ju fler möjligheter att någon är lektionsfri och kan ta en lektion. Frågan är hur det går med kvalitén på undervisningen för den lärare som vikarierar på de ordinarie lektionerna om planeringstiden går till att vikariera? Var det inte kvalitén som skulle öka? Om man däremot ska ta in en vikarie som inte tillhör enheten i vanliga fall borde det inte vara några större problem oavsett hur stor skolan är.
 
När det gäller elevantalet så är det helt klart så att med för få barn blir det svårt att få till bra diskussioner i klassrummet och barnen kan få svårt att hitta kompisar. I den skola där vår dotter går, kommer det om fem år gå mellan 47 och 50 barn som det ser ut idag. Det är en ökning med upp till två tredjedelar (här redovisas fel siffra i antalet elever i utredningen) och det betyder upp till 10 elever i varje klass från förskoleklassen upp till femman. Det betyder att det i ett klassrum där två årskurser går tillsammans kan det vara ca 20 elever och då är det inga små klasser vi pratar om längre. I utredningen anses dock detta vara en svaghet att flera årskurser delar klassrum?!
 
En annan svaghet man har sett hos de små enheterna är att pedagogerna har mycket ensamarbete eftersom de är ensamma om sitt ämne. Jag är själv lärare och är uppväxt med en mamma som är lärare. Jag minns hur hon när jag var liten var iväg på konferens där personalen från ytterskolorna tillsammans med personalen på den centrala skolan träffades. Idag har jag förstått att sådant samarbete inte finns. Ytterskolornas lärare träffas i ämneslag men man bildar inte ämneslag med lärarna på den centrala skolan. Här borde ju skolledningen med skolchefen i spetsen, kunna se till att det bildas gemensamma ämneslag även om det är olika rektorer på enheterna. Att samarbeta i ämneslag är jätteviktigt för att utbildningen ska bli likvärdig för alla men det är skolledningen som måste se till att lärarna ges möjlighet till detta. Det måste vara lättare (och billigare) att låta lärare från olika enheter träffas en till två gånger i månaden än att låta alla skolbarn åka skolbuss dagligen till skolan. I dagens samhälle har vi dessutom alla möjligheter att samtala med varandra via sociala medier, videosamtal och liknande. Möjligheterna för samarbete är otroligt stora bara viljan finns och möjligheterna till det ges.
 
Jag har själv jobbat på den 6-9:skola som enligt förslaget i framtiden ska bli en skola för årskurserna 4-9. Skolan är indelad i fyra korridorer med fyra klassrum i varje. Åtminstone var det så på det våningsplan jag jobbade men jag tror inte det var någon skillnad i de två andra korridorerna. Till dessa klassrum finns också 3 grupprum varav två kommer man endast till genom att gå genom tillhörande klassrum. Det minsta av klassrummen i korridorerna på nedre botten har 24 platser men det är riktigt trångt och det är svårt som lärare att komma intill och hjälpa eleverna överallt i klassrummet. Utöver dessa klassrum finns det en sal för teknikundervisning och lektionssalar för de olika praktiska ämnena. De praktiska ämnena håller till i andra byggnader på skolområdet.
Enligt utredningen går det idag 395 elever på skolan (enligt kommunens hemsida är det drygt 400). Dessa 395(?) eleverna är indelade i fyra parallellklasser i varje årskurs.
395/4/4 24,7 elever per klass. Det betyder att vissa klasser inte ens får plats i alla klassrum idag. I utredningen finns inga siffror redovisade för hur elevantalet kommer se ut i framtiden men även om det blir färre antal elever så har jag svårt att se hur man ska få plats med ytterligare två årskurser i lokalerna. Det bör också tilläggas att skolan var nyrenoverad 2009 så det är en relativt "ny" skola som inte borde vara aktuell för ombyggnation.
 
Eftersom att man i utredningen kommit fram till att måluppfyllelsen kommer öka med större enheter och att byskolorna läggs ner så tolkar jag det som att man anser att det är byskolornas elever som inte når upp till målen i samma grad som övriga elever när de senare går ur nian. Jag har under dagen försökt ta reda på om det finns någon sammanställning där man kan se att så är fallet men inte lyckats hitta något. Jag tvivlar också starkt på att så är fallet.
 
I analysen har man kommit fram till fler hot och risker upphävs om man har färre och större skolenheter därför att det då kommer vara lättare att få behöriga lärare. Hur stora klasser är det då meningen att våra barn ska gå i om inte klasser på ca 20 barn är tillräckligt som jag hänvisat till här tidigare? Hur lyckas man bibehålla den höga kvalitén med klasser på uppåt 30 elever?
 
I analysen kan man också läsa att med större enheter blir det säkrare överlämningar mellan stadierna. Detta går stick i stäv med vad man kan läsa i tabell 3 tidigare i utredningen där stora enheter ses som en risk vid överlämning mellan stadier!
 
 
Tack för titten!

3 kommentarer:

  1. Vad bra du skriver!
    Hoppas att många läser din tolkning.


    Hälsningar
    Natasha

    SvaraRadera
  2. Bra skrivit! Dessutom har det de senaste dagarna i massmedia skrivits och påtalats om den höga bullernivån när det är många elever i både klassrum och matsalar, vilket försvårar inlärningen!

    SvaraRadera