Ikväll hade Smôla avslutning med sin lilla fiolgrupp där alla barn spelat under åtta-nio månader nu.
Jag var på plats för att lyssna tillsammans med hennes systrar liksom både mormor och farmor. Vi bjöds på en hel rad av fina låtar och de har verkligen blivit duktiga på denna kort stund sen de började i höstas.
Smôla och hennes två klasskamrater som också spelar fiol ska faktiskt spela på skolavslutningen redan i år. Det gjorde jag själv i en massa år då jag gick i skolan här så det är kul att det går i arv även om inte skolavslutningen är i kyrkan numer som den var på min tid. För skolbarnen idag spelar det väl antagligen ingen roll eftersom avslutningen sker på det sätt som de är vana men för mig och för flera andra föräldrar som också gått i byskolan som små, känns det lite tråkigt att det inte är som på vår tid. Att tåga in i en fullsatt kyrka efter att ha gått i gemensam trupp från församlingshemmet där det dessutom stått familj och släkt längs hela gången fram till kyrkan, det var maffigt. Idag är det inte lika många barn så kyrkan skulle väl kanske inte fyllas på samma sätt men ändå...
Tack för titten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar