Efter att ha haft nära 27 grader kallt ute på fredagsmorgonen så vände det äntligen senare under dagen och igår var det bara några enstaka minusgrader och vi kunde åka på årets första skidtävling med tjejerna.
Lilla M lämnade vi hos farmor och farfar men de andra var med på tävlingen båda två. För båda var det dessutom premiär på skidor för i vinter eftersom det inte fanns någon snö innan jul och sen smällde det ju till och blev så kallt att vi inte haft möjlighet att åka något tidigare.
Lilla S var vid gott mod och tyckte det var roligt även om jag mer eller mindre fick bära henne vissa partier då 400 - metersbanan var lite väl kuperad för små ostadiga ben kan jag tycka.
På upploppet tog jag hennes stavar och så fick hon hålla mig i handen istället. Helt plötsligt gick det mycket smidigare och hon gled så fint in i mål.
Smôla har åkt en hel del rullskidor på skidträningarna under hösten så hon har ändå tränat skidåkning en del även om hon inte stått på snö förrän igår.
Att hon blivit ett år äldre och tränar gymnastik flera timmar i veckan har gjort verkan på henne för hon hade en helt annan fart i spåret i år än vad hon haft tidigare. Jag åkte bredvid henne hela vägen och hejade och ropade.
När båda tjejerna kommit i mål var det ganska snart dags för prisutdelning och Lilla S fick ta emot sin medalj bredvid kusinen som också var med och åkte. Där och då började tyvärr orken tryta hos henne och när vi gick tillbaka till bilen fanns inga krafter kvar utan humöret blev därefter. Att det blev så berodde delvis på att hon hunnit bli hungrig men en annan stor bidragande orsak var att hon började på att bli dålig även om det inte var något vi förstod där och då. Att hon inte var riktigt kry insåg vi inte förrän vi kom hem igår kväll efter att ha varit på kalas hos en annan kusin till barnen, och febertermometern visade på 38,5 grader och hon frös.
Smôla sken som en sol och var så nöjd med sitt lopp. Hon hade själv känt hur mycket lättare det gick i år och hur mycket mer hon kunde ta i. Jag tror att det faktiskt började gå upp för henne där och då varför träning måste vara jobbig för att man ska bli starkare och få bättre kondition, det är en diskussion vi annars har varje vecka när hon klagar på att vissa träningar är så jobbiga.
Imorgon är det M:s tur att vara hemma med sjukt barn medan jag får åka till jobbet. Det är en klar fördel när barnen blir sjuka under helgen så att han inte hinner iväg. Har han hunnit iväg till jobbet för veckan är det lite knöligare för honom att ta vabbandet.
Tack för titten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar