På grund av lite krångel med bilen var jag tvungen till Karlstad idag med den och mamma var barnvakt och alla tre tjejerna. Dagen började inte bättre än att jag försov mig så det blev en snabb morgonfix innan jag skulle iväg och tur var ju att vi bestämt att mamma skulle komma hit så att jag slapp dra upp alla tre barnen och köra dem till henne.
När jag väntade på att bilen skulle bli klar har jag sprungit i affärer på stan. Känslan av att få gå runt i vilka butiker man vill, hur länge man vill utan gnat och tjat och utan att behöva passa mattider på gnällig barn, den var rätt skön får jag lova att säga. Vet inte när det hände senast att jag kunde göra det. Till helgen är det dags för nästa födelsedag i detta hus och därför blev det en del saker till Smôla även om jag redan införskaffat en hel del. Jag lyckades också få med mig både en sommarklänning och en sommarröja till m mig själv hem som jag köpte på rean. Blir fina nästa sommar tänkte jag.
Jag köpte också en del tiokronorsfynd till flickorna som jag fick användning av som tröst direkt jag kom hem. Klistermärken går alltid hem, speciellt hos Lilla S som klipper och klistrar jämt.
När jag kom hem var det två gråtande barn som mötte mig. Den största och den minsta. Lilla M hade blivit ledsen när hon fick se en bild av mig i mormors telefon på eftermiddagen och sen var det svårt att hålla henne på gott humör något mer. Hon satt som fastklistrad på mig länge efter att jag kommit hem sen också. Jag har aldrig varit borta från henne så länge förut så det var en ny erfarenhet för både henne och mig.
Den andra som grät var alltså Smôla. Hon hade halkat omkull med cykeln i en kurva på grusvägen på väg hem från mormor och morfar. Framför allt den ena armbågen är ordentligt uppskrapad men det är ändå bara ytliga sår. Armbågarna, den ena överarmen, ett par fingrar, ett knä och bröstkorgen var det som tog stryk i kraschen. Efter tvätt, omplåstring, lite kvällsmat och någon timma vid Tv:n ligger de nu alla i sina sängar. De två yngsta sover dessutom. Hur länge det tar innan Smôla kommer till ro återstår att se.
Tack för titten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar