Hmmm...

sista gången jag skriver att sovandet går bra. Det tog mig ca 1 timma och 20 minuter att ta mig ut från hennes sovrum igen då hon vaknat efter 50 minuter. Jag tog upp henne och hon somnade i mitt knä. Jag la ner henne i sängen och gick ut men hann inte stänga dörren innan hon skrek. Upprepade exakt samma procedur ett par gånger till innan jag bestämde mig för att jag inte skulle ta upp henne något mer. Sen började en kamp att få henne att ligga ner i sängen. Hon ställde sig upp, jag la henne ner, hon ställde sig upp, jag la henne ner osv. Ni kan förstå protesterna jag fick ta emot. När hon så småningom insåg att jag inte skulle ta upp henne låg hon kvar men snurrade runt, runt i sängen och grät förstås. Dock hördes det ju på henne hur trött hon var och att det hela bara handlade om att hon skulle slappna av så skulle hon somna. Hela tiden var jag inne hos henne och tillslut blev det glesare och glesare mellan snyftningarna och jag kunde smyga mig ut. Jag vill ju så gärna att hon ska sova åtminstone första delen av natten i sin säng. Hade jag lagt henne i min säng och jag krupit ner brevid henne hade hon somnat mycket tidigare antagligen.