Lättnad!

En minst sagt omtumlande dag som till att börja med bara kändes jobbig. Allt som hänt sista veckorna kom liksom ikapp mig och jag gick och funderade på vad man gör om det går så långt att skolan läggs ner så småningom. Att jag har ont i halsen gjorde ju inte att saker och ting kändes bättre heller. Förberedelserna inför nästa veckas möte har fortsatt och jag har bland annat satt upp information om mötet i byn.
Lyckan som jag sen kände när en annan förälder ringde och berättade att BUN bestämt sig för att det inte kommer bli någon nedläggning av skolor, den var stor! Efter ett möte ikväll kom beskedet som nog ingen av oss vågat hoppas på att det skulle komma redan nu. En stor tyngd släppte verkligen från oss alla som kämpat.

Nästa vecka ska vi ändå ha mötet som vi planerat. Dels vill vi ha löften om att beslutet kommer stå fast för en lång tid framöver, dels vill vi jobba med att öka kvalitén i skolan. Den kan ju ständigt bli bättre.

Just nu sitter jag och är ganska nervös över kvällens regionala nyheter som jag pratat med i telefon ikväll.

 

Tack för titten!