Somnar snart

Det tar på krafterna att ställa iordning inför släktkalas. Jag är så trött ikväll att jag genast ska gå och lägga mig när jag skrivit klart det här. Igår var vi utomhus och drog och eldade ris.

Rishögen nästan borta. Vi drog ris i ca tre timmar.
Bakom röken skymtar M.

Broder K-E var här och hjälpte till under dagen med det fysiska jobbet. T.ex. hamnade det på hans lott att bära sten uppför kullen, släggkastare som han är. Han gnällde lite och sa nånting om att det var ju vilodag för honom från träning. Det var dock inget som jag och M lyssnade till =)

Förstår inte varför han gnällde över att behöva bära upp sten här =)

Senare, när det blivit mörkt (det var så dags då ;-) ) kom min andra bror, broder P, och hans sambo A upp från Karlstad och vi planerade för diverse övningar på lördag. Det kan bli riktigt lyckat tror jag men mamma tycker det är lite jobbigt att hon inte är med i planerandet och får ge råd. Jag tror inte att hon tror att vi fixar det här utan hennes hjälp =) Idag har jag jobbat vid datorn med sådant som ska iordningställas. Jag har dessutom målat toalettdörrens utsida för sista gången, Smôlas sofflock och fästena till hennes element. Imorgon kväll är det meningen att vattnet ska kopplas på på toaletten och elementet sättas på plats och kopplas på i Smôlas rum. Det känns på övervåningen att det saknas element nu när det är kallare ute. Det är varmare på nedervåningen än på övervåningen.

Nu till något helt annat. Igår tog vi en snabbpaus från amningsstoppet (hur man nu kan pausa från något man inte håller på med) eftersom det var fara för mjölkstockning på ena sidan. Såg ingen annan lösning tillslut än att låta Smôla amma en kort, kort stund för att få bort onda knölar och hon hade inga problem med att hjälpa mamma. Det mesta av smärtan försvann omedelbart men Smôla hade gärna fortsatt att amma en stund till. Hon var inte riktigt nöjd när jag sa att hon inte fick mer. Var lite orolig att vi skulle hamna i gamla rutiner under natten sen men det var inga problem. Hon vaknade en gång vid tretiden och fick välling och ny blöja. Nästa gång var klockan över sju och då är det inte längre någon idé att få försöka somna om. Smôla sover inte till nio, tio längre utan nu är klockan runt sju varje morgon. Kan vara en bidragande orsak till mitt dvalaliknade tillstånd just nu...

Vi avslutar med en liten bild av vår lilla, lilla syren som självsått sig i grusgången under taket vid vår ena ingång. Fotot är inte taget i våras utan igår. Alla löven har den tappat men som synes är nya redan på gång. Stackars lilla syren som har knoppar i november.