Natten som gick

Utlovade ju tidigare idag att berätta om Smôlas natt. Men vi tar det redan från tidig kväll. Vid sextiden på kvällen då hennes farmor och farfar var här på besök (Smôla fick ett jättefint halsband i alla hjärtan dagspresent) så åt hon sin kvällsgröt. Vid halvåtta ungefär så ammade hon dessutom eftersom jag hade väldigt mycket mjölk och hon gärna ville göra det trots gröten. Efter det somnade hon ganska direkt och en liten strimma av hopp fanns att hon nu sov för natten, men inte. Ca tjugo i nio var hon vaken igen och ammade ytterligare en gång. Klarvaken som hon var så fanns det ingen möjlighet att få henne att somna om direkt. Hon fick leka en stund och sen gjorde maken i ordning lite välling för att pröva om hon ville ha det, men nej. Varken jag eller han fick i henne något, hon blev bara förtvivlad och ville amma ännu en gång. En stund efter detta åt hon i alla fall lite välling och sen tvärsomna hon. Då var klockan tio över tio. Kvart över tolv på natten vaknade hon igen och tyckte att det var "snuttdags". Med tanke på allt hon ätit under kvällen bestämde jag mig för att det fanns inga möjligheter att hon kunde vara hungrig redan. Vi, jag och maken, tog beslut där och då att detta får bli den jobbiga natten då vi, eller framför allt jag, inte ska ge efter för hennes krav på att få snutta. Självklart nekar jag henne inte mat när hon behöver det men jag har ju lärt mig ganska bra när hon är hungrig eller bara vill få ligga och mysa medan hon i stort sett sover. Eftersom hon nu har blivit ganska mammig och det var mig hon ju ville vara hos så var det jag som fick dra det tyngsta lasset med att gå och bära och vyssja medan maken stöttade. Svårt att låta henne fortsätta skrika när man vet hur lätt det skulle vara att trösta :-( Tillslut gick jag ner i vardagsrummet där det är ett knarrigt gammalt parkettgolv. Där gick jag fram och tillbaka, fram och tillbaka samtidigt som jag nynnade. Det tog inte lång stund innan hon sov mot min axel. Allt som allt tog det kanske 40 minuter att få henne att somna om så det var ju inte alls farligt. Såg framför mig att jag skulle få gå där i flera timmar. När jag sedan lagt henne i spjälsängen trodde vi ju bägge två att det kanske skulle gå en timma innan vi skulle få göra om allt. Nästa gång hon vaknade var klockan halv fem! Jag trodde inte det var sant när hon bara sov och sov och dessutom lugnt och tryggt för gissa vem som sov oroligt och vaknade stup i kvarten och funderade på när piga skulle vakna ;-) Då fick hon mat och sen var det mat efter ytterligare två timmar för att sedan vakna vid kvart över åtta pigg, glad och på bushumör.
Jag kan ju även passa på att berätta om hur det har fungerat ikväll så här långt. Gröten fick hon vid åttatiden ikväll och för första gången gjorde jag en full portion, dvs. gröt på ca 6 msk pulver. Hade inga förhoppningar att få i henne allt men gjorde så mycket i alla fall. Kan tillägga att i morse ratade hon gröten helt. De första skedarna gick ner under protester och hon blev bara mer och mer arg så jag fick hämta fruktpuré att ha till. Då minsann åt hon. Hon gapade och svalde, gapade och svalde och tillslut var grötskålen tom och dessutom hade ungefär en tredjedel ur barnmatsburken slunkit ner! Tog inte lång stund efter att jag tvättade henne, bytte blöja och satte på pyjamasen innan vi kunde lägga henne i sängen och hon somnade bara för att en timma senare vakna förståss (jag fick därför gå ifrån det här inlägget en stund och ta hand om henne). Efter att ha försökt flera olika metoder och hon fått vatten att dricka men inget "snuttande" så la jag henne i vagnen där hon somnade efter vissa protester. Så skönt! Nu ligger hon och sussar så gott i sin säng och gör så får vi hoppas i flera timmar än...
Oj, det här blev nog det längsta inlägget hittills och jag har full förståelse om ni inte orkat läsa allt.